Time to turn the page.

Jag saknar ord för Coldplays konsert igår.

Makalös.

Otrolig.

Det räcker ta mig tusan inte.

För mig var den mer än så. Den var av slutet på ett kapitel och början på något nytt.

Ok, jag ska försöka förklara.

När Ann flyttade till Uppsala i våras visste vi att det skulle vara under en begränsad tid. Hon skulle flytta västerut. Och jag med. Fast lite senare. Coldplay skulle vara det sista vi gjorde innan hon drog.

Det mesta snacket i somras handlade om Coldplay. Vilken låt som är bäst på Viva (Kalle: Cemetaries of London Ann: Strawberry Swing bloggarens anm.). Vilka låtar de skulle spela på konserten. Varför ordet "rooftops" var med i typ varje låt på Viva. Ja, det mesta alltså.

Då är svårt att beskriva i ord känslan när extranumret igår är Yellow. Our song liksom. Och vi båda tittar på varandra och sjunger: You know I love you so..

Det är stort.

Imorse flyttade hon till London. Och jag började författa en fin CV på engelska.

Time to turn the page som Obama skulle sagt. Det här kommer bli fint.